Misstänkta flyktingspioner jobbade åt Iran

De bägge misstänkta flyktingspioner som avvisades i förra veckan kom från Iran. Männen greps i Kista efter att ha kontaktat flyktingar från provinsen Baluchistan. Flyktingarna fotograferades av spionerna och Säpo kom männen på spåren efter ett tips från exiliranier.

Säkerhetspolisen och chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Stockholms internationella åklagarkammare har varit mycket förtegna om detaljerna kring det misstänkta flyktingspionaget förra veckan.
Två män i 35-40-årsåldern greps då, misstänkta för att ha spionerat mot flyktingar. Förundersökningen lades ner, men männen avvisades efter ett beslut från Margareta Linderoth, chef för kontraterroristenheten på Säpo. Fortfarande vägrar både åklagarmyndigheten och Säpo att berätta var männen kommer ifrån. Det enda besked som lämnats är att de kommer från ett utomeuropeiskt land.

Varför vill du inte säga att de är iranier?
- Jag kan svara på frågan rent allmänt: det ankommer inte på mig som åklagare att peka ut enskilda länder så här långt, särskilt inte som man lagt ner förundersökningen, säger Tomas Lindstrand.

Varför då?
- Jag tolkar sekretesslagen så. Det handlar om Sveriges relation till främmande makt. Jag tycker inte att det var lämpligt. Att peka ut länder ska man inte göra i tid och otid, fortsätter
han.
Men enligt uppgifter till SvD från flera oberoende källor är de bägge männen iranier. Männen har gjort besök i Sverige tidigare. Förra året tog de kontakt med exiliranier på vänsterkanten. De bägge männen kom tillbaka till Sverige i oktober i år. De tog då kontakt med flyktingar både här och i Norge, och enligt vissa uppgifter också i Danmark.
Målet för iraniernas operation i Sverige i oktober och november var att etablera kontakter och att värva källor bland de iranska flyktingarna. Mer specifikt uppsökte de den här gången mestadels iranier från provinsen Baluchistan, enligt samstämmiga uppgifter.

Männen uppträdde under olika namn vid sina kontakter och träffade flyktingar på flera orter. En del av iranierna blev skrämda.
I Sverige finns uppskattningsvis ett tusental personer med baluchisk bakgrund, och i Norge omkring 60-70 familjer.
Att förundersökningen mot iranierna lades ner beror på att det inte gick att bevisa att de handlat ”hemligt” och ”med svikliga medel”, som den gamla lagen om
olovlig underrättelseverksamhet kräver.
- Den här lagen är inte särskilt väl lämpad för att komma åt flyktingspionage, säger Tomas Lindstrand.

Många exiliranier är kritiska till att de svenska myndigheterna inte rakt ut säger att Iran låg bakom operationen.
- Vi är besvikna. Detta skapar en oro bland många iranier, misstron mot Säpo ökar, säger Mehrdad Darvishpour, doktor i sociologi vid Stockholms universitet.
Männen greps i Kista efter ett tips från en exiliranier som själv blivit kontaktad.
- Vi vill ha en officiell och offentlig protest från Sveriges sida mot att Iran skickar agenter hit. Om Iran ser att ingenting händer fortsätter de med sin verksamhet, säger Mehrdad Darvishpour. Det får vara nog nu.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/misstankta-flyktingspioner-jobbade-at-iran_120130.svd